La Nordique - Histoire

	Nordiska Biblioteket (Bibliothèque Sainte-Genevièves fenno-skandinaviska fonder) är f.n. det bibliotek, som äger det rikaste beståndet av skandinaviska och finska böcker med undantag för de nordiska länderna. Några viktiga data utstakar milstolparna i Nordiska Bibliotekets historia och gör henne till ett oumbärligt centrum för alla dem, som intresserar sig för det som "res nordica" står för. 1710 Ärkebiskopen av Reims, Charles-Maurice Le Tellier, donerade 500 volymer om de nordiska länderna. Denna samling bildar den historiska kärnan av Bibliothèque Sainte-Genevièves biblioteksfond av fenno-skandinaviska arbeten. 1868 Alexandre Dezos de La Roquette donerade 1500 verk om Danmark och Norge. 1873 Mongin och Xavier Marmier, båda två bibliotekarier på Bibliothèque Sainte-Geneviève, upprättade en katalog över den Skandinaviska Sektionens samling. 1885 Henri Lavoix, administratör på Bibliothèque Sainte-Geneviève, fick i uppdrag att i Skandinavien söka utverka donationer. Samlingen utökades med 500 volymer. 1903 Samlingen uppgick till nära 40 000 volymer. Den Skandinaviska Sektionen tilldelades en liten läsesal på n° 8, place du Panthéon. 1908 Eugène Capet i samarbete med norrmannen Erik Lie, sedan med svensken Frithiof Palmer, publicerade den Skandinaviska Sektionens katalog. 1912 En professor i skandinaviska språk och litteratur inrättades på Sorbonne och gav en förstärkt impuls åt den Skandinaviska Fonden. 1920 En "Comité de Patronage"(Beskyddskapskommitté) inrättades för den Skandinaviska Sektionen av Bibliothèque Sainte-Geneviève och stadfästes den 5 november 1920 med Danmark, Norge och Sverige. 1921 En ny förordning av den 9 augusti 1921 inkluderade Finland, som redan hade donerat åtskilligt. Den Skandinaviska Sektionen tog sig då namnet Fenno-Skandinaviska Sektionen av Bibliothèque Sainte-Geneviève. 1925 Beskyddskapskommittén (Le Comité de Patronage) reglerade definitivt situationen för den förordnade bibliotekarien, som utnämndes för en period på 3 år (sedan 2 år) till den Fenno-Skandinaviska Sektionen med avlöning från var och en av de nordiska länderna enligt den förordnades nationalitet. 1946 Medlemmarna av Beskyddskapskommittén (Le Comité de Patronage) tilldelades ett regelbundet årligt anslag av de nordiska länderna åt den Skandinaviska Sektionen. 1950 Beskyddskapskommittén (Le Comité de Patronage) beslutade att benämna den Skandinaviska Fonden: "Bibliothèque nordique - Fonds finno-scandinave (eller fenno-scandinave) de la Bibliothèque Sainte-Geneviève". 1961 Nordiska Biblioteket flyttades till en utvidgning av Sainte-Geneviève (realiserat på "Collège Sainte-Barbe", n° 6, rue Valette). Men, för att förstå vad biblioteket är idag, måste man erinra sig historien och gå tillbaka till klostret "Abbaye Sainte-Geneviève". De äldsta bokverken från 1500- och 1600- talen, på latin eller på franska, kom till Nordiska Biblioteket från den donation, som gjordes år 1710, av Charles-Maurice Le Tellier, ärkebiskop i Reims, bror till Louvois. I detta ståtliga bibliotek handlade omkring 500 volymer om de skandinaviska länderna. Denna boksamling, som kanikerna på klostret Sainte-Geneviève regelbundet utökade, undgick liksom återstoden av Biblioteket att förskingras av Revolutionen, och nyförvärven fortsatte att tillkomma efter 1790. År 1868, tack vare de exceptionellt rika legaten av Alexandre Dezos de La Roquette (före detta fransk konsul i Danmark och i Norge från 1831 till 1836) med över 1500 arbeten, kom den "Skandinaviska Kollektionen" till stånd. Dess prestige fortsatte att framkalla ytterligare talrika donationer. Redan 1873 ledde Xavier Marmier, Konservator på Bibliothèque Sainte-Geneviève, och känd för sina arbeten om de nordiska länderna, upprättandet av en handskriven katalog över upphovsmän och sakämnen. Eugène Capet, bibliotekarie på den Skandinaviska Fonden, publicerade katalogen med tillhjälp av Erik Lie, son till den norske skriftställaren Jonas Lie, och liksom fadern också författare. Samma år kom Undervisningsministeriet en rapport tillhanda om rikedomen i denna kollektion (gamla Biblar, Snorri Sturlusons sagor, Saxo Grammaticus "Gesta Danorum", Olaus Magnus arbete om den nordiska länderna, mycket sällsynta häften utgivna från 1632 till 1652 om Gustav Adolf och Drottning Kristina osv). Ett flertal skandinaviska personligheter bidrog med värdefulla donationer. Henri Lavoix, administratör på Bibliothèque Sainte-Geneviève, fick i uppdrag att i Skandinavien etablera kontakter med utgivare, bibliotek och vittra skandinaviska sällskap. Det ledde till att Fonden tillväxte regelbundet och tog sig namnet "Fonds Scandinave". Den disponerade redan år 1903 över en liten läsesal med magasin på n° 8, place du Panthéon, där den blev kvar till 1960, då den flyttades till Bibliothèque Sainte-Genevièves nya byggnader på n° 6, rue Valette. År 1920 räknade Fonden nära 40 000 volymer (litteratur, språk, historia, sköna konster, folkminnesforskning, polarexpeditioner etc), och en regeringsförordning (kompletterad med den av den 9 augusti 1921, som inbegrep Finland) instiftade "Le Comité de Patronage de la section fenno-scandinave de la Bibliothèque Sainte-Geneviève". Denna kommitté, som samlas en gång om året, består av: Direktören för Bibliothèque Sainte-Geneviève, ordförande, Professorn för Skandinaviska Språk och Litteratur på Université de Paris-Sorbonne, vice ordförande, Verkställande konservatorn för fondens styrelse, sekreterare, Tillförordnade bibliotekarien, utnämnd för en 2-års period av respektive Undervisningsministerium i de 4 nordiska länderna (Danmark, Finland, Norge, Sverige) och avlönad av sitt hemland. Island är inte representerat i denna kommitté. År 1946 beslutar medlemsländerna att bevilja en årlig subvention för regelbundet inköp av böcker och tidskrifter i och för tillväxt av fonden, vartill Island bidrager sedan flera år med en liten subvention. På beslut av "le Comité de Patronage" mottager "La Bibliothèque Nordique, fonds fenno-scandinave de la Bibliothèque Sainte-Geneviève" (så benämnt sedan 1950), för övrigt, i egenskap av departement, en årlig kredit för inbindning och inköp av alla franska översättningar av skandinaviska och finska arbeten, av alla franska publikationer om de nordiska länderna, liksom för inköp av de viktigaste utländska publikationer (i huvudsak anglosachsiska och tyska) om de nordiska länderna. I görligaste mån införskaffar Nordiska Biblioteket också sällsynta eller preciösa arbeten om de nordiska ländernas historia liksom reseskildringar, enligt Sainte-Geneviève-kanikernas tradition, varförutan Nordiska Biblioteket tvivelsutan inte skulle existera. Det är alltså i hög grad tack vare de nordiska ländernas generositet som denna kollektion har blivit så betydande. Vad finner man på Nordiska Biblioteket? Större delen av de nordiska ländernas litterära produktion och flertalet av de viktigaste arbetena, som publicerats i dessa länder, i första hand humaniora, allmänfattliga böcker, barnlitteratur, romaner, turistguider, reseskildringar, böcker i konst, historia, filosofi, teologi, statistik, talrika avhandlingar i alla tänkbara vetenskapliga riktningar och de stora universitetspublikationerna. Några viktiga donationer har kommit att berika Nordiska Bibliotekets kollektioner under det XXe seklet: - År 1933, Franz von Jessens kollektion, donation av "l'Université de Paris" (sällsynta arbeten på franska om Danmark). - År 1958, 1894 böcker, nästan alla sällsynta, som tillhört Professorn Maurice Cahen (lingvistik och gammal isländsk litteratur). - 1981-82, en donation av Centre Culturel Suédois omfattande över 2 000 arbeten om svensk historia och konst. - 1986, en donation av estniska arbeten, mestadels publierade i Sverige (500 arbeten). Denna estniska fond omfattar för närvarande över 1 100 arbeten. Nordiska Biblioteket besitter i dag nära 160 000 volymer, 1 200 referens- och uppslagsverk, 1 200 löpande seriepublikationer (tidskrifter och kollektioner), 170 manuskript, 600 partiturer, 350 skivor, kassetter (språkkurser, inspelade litterära verk). Nordiska Biblioteket erbjuder också läsning av 12 dagstidningar från de 5 nordiska länderna och 1 estnisk dagstidning. Nordiska Bibliotekets årliga tillväxt är i medeltal 2 600 böcker och 3 400 häften av tidskrifter eller kollektioner. Nordiska Biblioteket är öppet för alla, både för allmänheten och universiteten: forskare, franska och utländska studenter, tillfälliga föreläsare, som önskar information om de nordiska länderna, nordbor, som är bosatta i Frankrike, unga "au pair" flickor, som kommer för att hitta den senast utgivna romanen. Hemlån, med undantag för böcker på franska, beviljas med upp till tre böcker med en månads lånetid. På grund av Nordiska Bibliotekets specialisering och rika kollektioner uppvaktas ofta biblioteket av de franska universitets- eller municipalbiblioteken, och naturligtvis de utländska biblioteken, för s.k. inter-bibliotekslån. Nordiska Biblioteket lånar ävenså ut talrika arbeten för utställningar både i Paris och på landsbygden. I egenskap av s.k. pol, anknuten till "Bibliothèque nationale de France" sedan 1995 efter att ha slutit en ramöverenskommelse mellan "l'Université de Paris III-Sorbonne nouvelle (Université de rattachement de la "Bibliothèque Sainte-Geneviève") och la "Bibliothèque nationale de France (BnF)", har Nordiska Biblioteket kunnat företaga en s.k. retroconversion av hela sin katalog. Operationen avslutades i början av 1999, och katalogen är tillgänglig på Internet, där man också kan besöka Nordiska Bibliotekets hemsida. År 2000 bestod Nordiska Bibliotekets personal av 7 personer: en fransk verkställande konservator, l tillförordnad nordisk konservator,1 bibliotekarie, 2 magasinsbetjänare, 2 vikarier. Nordiska Biblioteket står i regelbunden kontakt med ambassaderna, de olika kulturella centra, kyrkorna och de nordiska föreningarna i Paris liksom med " l'Institut d'études scandinaves de Paris IV-Sorbonne"och de övriga franska universitetsstäderna. Den franska publikens intresse för de nordiska länderna tilltager dag för dag, och det är viktigt, att detta bibliotek, tack vare dess rikedomar, bidrager att knyta allt fastare de band, som alltid existerat mellan Frankrike och de nordiska länderna, mellan l'Université de Paris" och de skandinaviska studenterna, som redan under Medeltiden kom dit för att fullfölja sina studier. Hedvig VINCENOT "Conservateur en chef honoraire", Verkställande konservator för Nordiska Biblioteket 1984-2000. Ovanstående text, utarbetad av Madame Hedvig Vincenot, har översatts från franskan av François Lenell, "Conservateur de Bibliothèque", Verkställande konservator för Nordiska Biblioteket 2000-2006. (Traduction : François LENELL, conservateur de la Bibliothèque nordique 2000-2006)